Fredrika heter jag, och har gjort de senaste 16 åren
Tjena!
Jag antar att ni klickade hit er för att läsa min självbiografi så här kommer allt jag kan komma på om mig själv.
Någon gång under natten den 22 maj 1997 föddes jag i Sundsvall, där jag fortfarande bor. Eller i alla fall en bit (2.5 mill) utanför.
Jag skaffade bloggen 2011 efter att jag och bror tillsammans fick en dator i julkapp. Bloggen startade jag för att jag länge läst andras (häst-)bloggar och tänkte att jag skulle kunna göra vissa saker så mycket bättre själv. Så jag skaffade en blogg med en design (dock helt ok) gjord i paint, men lärde mig koda och designa ganska fort. Jag hade stränga regler mot mig själv att jag bara fick blogga om hästar eftersom jag hade tröttnat på att läsa om folks frukostar och internskämt med kompisar. Det var en hästblogg helt enkelt. Det har dock succesivt tonat bort och nu kan man känna stolthet om man lyckas hitta ett inlägg skrivet om hästar, långt bak dolt under allt annat. Numera har jag istället allvarliga problem och ångest varje gång jag ska beskriva bloggen med en kategori.
vem minns min design för knappt ett år sedan?
Som vissa intelligenta kanske listat ut har jag haft en fritid med hästar. Det kommer genom min mammas stora intresse. 12 år gammal fick jag en ponny som hette Elton (går att läsa om genom att klicka på hans epilepsi-knapp) och senare en häst som heter Tabea II. Nu har jag ingen av dem kvar. Eller det har jag, även om det är lite komplicerat. Det kan ni läsa om genom att klicka på hennes epilepsiframkallande knapp.
Jag och mina hästar går inge bra ihop. Min tävlingshäst på ridskolan dog, in ponny tröttnade, min häst upptäcktes ha en allvarlig skada och min halvfoderhäst blev halt.
Så just nu har jag ingen häst och har inte riktigt planer på att skaffa, utan rider runt hej vilt på andras hästar och följer med andra och mamma på tävlingar där hon är banbyggare. Dessutom har jag ett riktigt klubbhjärta och sitter som ordförande i Sundsvalls ridklubbs ungdomssektion. Där bor jag och skulle hellre byta familj än klubb.
Jag är vad man skulle kunna kalla en nörd.
Det jag gör blir jag riktigt insatt i och skulle inte kunna lägga ifrån mig halvdannt. I skolan gick jag ur som bästa 97a med 295 meritpoäng med matte, svenska, engelska, idrott bland mina bästa ämnen. Folk kan tycka jag skryter och har fräckheten att skriva upp mina betyg och leka fröken-duktig, men jag anser att de som har höga betyg kämpar så otroligt mycket för dem och att inte inte få vara stolt och lyfta fram dem är bara dumt.
Av fascination lärde jag mig att lösa rubiks kub. Efter knappt ett års träning kan jag lösa den med ett snitt kring 30 och ett rekord på 24. Nu snackar vi alltså sekunder. Det tar otroligt med tid och nötande att träna och lära sig 50-tals dragserier för att spara några sekunder och jag halkade av lite i somras och har legat lågt med klossen på senaste. Men det är det bästa tidsfördrivet du kan hitta.
För pengarna jag fick för mitt slutbetyg köpte jag min första systemkamera. Jag har haft ett intresse för design och redigering längre än jag haft för foto, men efter ett tag kändes det värdelöst att redigera lågupplösta mobilbilder. Jag har en Nikon och redigerar i Photoshop elements, med om det kan ni läsa i den länken. 
Som yngre brukade jag göra filmer om fåren och klippa och klistra, men nu pillar jag främst och grejar med designer, det går också att läsa om under den länken.
Jag har kunnat läsa från omkring 5 års ålder, och sedan dess har jag älskat att vända blad. Den första riktiga boken var en barnbibel illustrerad med gubbar med klotögon. Nu har jag trappat upp och gräver gärna ner mig i engelska fantasytegelstenar med fina omslag.
Tidernas bästa böcker är Harry Potter eftersom de är skriven med en så otrolig fantasi som ändå känns realistisk och dem kan läsas och älskas av alla på jorden med homo sapiens-sapiens i sin rasförteckning. Min personliga favorit just nu är dock Clockwork Princess av Cassandra Clare. Så eftersom jag är en medelmåttig bokmal, slukandes ca 1000 sidor i månaden kan ni räkna med lite bokigt någon gång ibland. Men inga bokreccensioner ala skolvarianten, jag lovar. I takt med att jag tyckt om att läsa har jag även börjat gilla att skriva, och det är väl även lite därför den här bloggen existerar.TVn är en ganska onödig apparat i mitt liv, men ska jag kolla på någon serie eller liknande är det Vampire Diaries som är bäst. Den är ascool, och alla är snygga, alldeles utmärkt.
Nu tränar jag ganska mycket. Som yngre (upp till 12) var jag väldigt stark och hade grunden till en sexrutig mage. Nu kämpar jag gärnet 3 dagar i veckan för att få fram mina kompisar igen och äter gärna vettig mat.
Muskler och vältränade kroppar är attraherande på mer än bara det snygga sättet tycker jag. Det är någonting som ingen kan ärva, få eller köpa, det går bara att skaffa genom jävligt hårt och långvarigt arbete. Och de som lyckas och genomför det är fighters och förtjänar en väldans respekt.
Jag har alltid trott att jag varit en tävlingsmänniska, men har nu insett att jag är den där personen som bara vill ha roligt. Jag vill nå upp och kunna mäta mig med andra, men jag tycker inte helt om tävlingsmomentet. Jag känner inte att jag har något att bevisa, och att glädjen av att få stå överst kan jag få av min prestation och inte resultat. Det är inte att jag har klått någon annan som ger mig glädje, utan att jag visade för främst mig själv och även andra att jag kunde det.
SM och OS kan jag lämna till de som lever för det. Jag gör det här för att jag tycker det är kul, men inte kul nog för att offra allt för min sport eller aktivitet.
Som vissa av er kanske lyckats ränka ut med lite lätt logik går jag första året på gymnasiet. Ekonomi på Thorén blev valet. Jag hade extrem ångest innan vi började, men i efterhand ser jag att jag inte hade kunnat valt bättre. Alla skolor borde sattsa mer på gemenskap och trivsel, det gör allt. Nu ska jag sattsa för att komma in på Handelshögskolan i Stockholm och utbilda mig till något coolt, troligen någonting med ekonomi.
Jag är beroende av klockor och har varit sedan 10 års ålder, då jag såg prestige i att komma i tid till lektioner innan andra och lärare inte ens fattat att det var dags att ringa in. Nu lever min Michael Kors troget på min arm och innan jag dör ska jag ha köpt en snorigt dyr, som jag kan vara stolt över samtidigt som jag kan skratta och tänka vilket otroligt slöseri.
Annars är jag inte beroende av kläder och tycker mode är sjukt. Även om jag tycker det är kul att känna sig fin ser jag snett på inbillade sminkkrav och ideal.
Här hemma har vi två katter, vars hobbyer är att ligga på skrivbordet och pilla upp dörrar -till rum där lampan är på automatpåslagning- mitt på natten. Findus (aka Kisse) och Smulan (aka Trasan) heter dem. Smulan är nästan för hyper för att vara med på bild, men här är dem.
Sedan har vi också får som stämningsfullt går och filosoferar runt huset på sommaren. De heter väldigt mycket. Vissa av dem tränade jag i hoppning när jag var yngre, de delade dock inte mina ambitioner. Jag och Jakob (bror) brukade tävla om vems får som var mest tamt. Jag hade alltid det vita (rasist?) och Jakob "the black sheep". Vi brukar ha kul pt att döpa dem och ofta dyker det upp namn som Kassler och Prickig Korv.
Och såhär ser det ut hemma hos mig.
Jag är en överdrivet ansvarsfull person, och tar oftast på mig 5 gånger mer än vad jag borde av saker jag anser mig göra mycket bättre själv. Ibland blir jag överstressad och då brister det, men oftast känns det bra att ha kontroll. Jag är en ensamvarg som mår bäst av att spärra in sig ibland och bara sitta och sköta sitt eget. Lite därför tycker jag inte om grupparbeten, för det blir jag som gör det mesta om jag inte vill sänka min egen nivå, och då åker andra och surfar på mina ansträngningar.
I min blogg kan ni läsa om mitt liv i ett förhållandevis roligt perspektiv. Och om du genom att ha läst igenom den här texten kommit på inom vilken kategori jag borde stoppa min blogg, please tell me.
Jag gräver iallafall inte ner mig i vad jag åt till frukost eller vilka lektioner vi hade i skolan, hellre sitter jag och tycker saker. Eller listar saker jag stör mig på...